En favoritplats i närområdet är Särö västerskog. En härlig kuststräcka med mjuka röda klippor och en blandskog med mycket krokiga träd är svaret du får om du frågar gemene man om områdets karaktär. Det jag gillar bäst med Särö västerskog är dock träskmarken eller kärret som man kanske ska kalla det. En plats som byter skepnad med årstiderna och dess tillgång till vatten. Det frusna träsket har jag skrivit om här på bloggen ett par gånger tidigare. Nu är det dags för lite försommarbilder från stället. Håll till godo och ha en finvecka! Claes


läs mer

Dagen ägnades åt en mycket trevlig resa med Vårgårda fotoklubb till Falkenberg. Resan genomfördes efter Göran Ginstmarks fina initiativ och med start hos Görans bild & ramhall. Nitton pigga resenärer samlades för fika hos Göran och vi fick därefter en genomgång av inramning- och passepartoutskärningstekniker. Efter det åkte vi vidare till Ringsegårdens Konst & Kafé där Håkan Janson har världens häftigaste utställning med tusentals alster av Gunnar Brusewitz. En mycket inspirerande bildvisining med efterföljande landgång bjöd Håkan och hans måg Thomas på. Efter detta tog Görans oss till Suseåns naturreservat och vid åns mynning fotograferade vi någon timma tills det var dags att åka än längre söderut. Dagen avslutades hemma hos Göran där hans förtjusande hustru fixat världens käk, inte minst efterrätten som knockade till och med mig. Hela resan kommer att skildras på vgfk.se inom kort. Här lägger jag dock ut en liten serie monokroma bilder som jag tagit med min nya lilla Fujifilm X-E1. Håll till godo / Claes


läs mer

mest buller från färjeläget. Men strax norr om Hummerviken kunde man denna söndagskväll höra Näktergal och Strandskata. Själv har jag ägnat helgen åt att ingå äktenskap. Yepp, du läste rätt. Olika omständigheter gjorde att vi fick ett ryck i veckan och bestämde oss att efter 14 år som sambos sätta ring på fingret. Under minimalistiska former hade vi en liten privat ceremoni på Larsas och Käringa Lundblads lilla brygga vid Kårekile, se sista bilden tagen 2007. Tack goa vänner för lånet av sjöboden. Knappt ett dygn efter vigseln var vi dock tillbaka i vardagen vilket allt som oftast betyder en tur ut med kameran och hunden. Dippe, som numera kan titulera sig min best man, var som vanligt med på turen och ett par bilder blev det även denna kväll. Ha en fin vecka gott folk och glöm inte, keep on shooting – Claes


läs mer

Att rista in en kärleksförklaring i stammen på ett bokträd tror jag tillhör en svunnen tid. Folk heter inte Gertrud och Hugo längre, va stopp där, det är ju precis det ungarna heter. Nåväl, denna inskription ser gammal ut och idag är det ju inte tillåtet att bära kniv på offentligplats, eller? Nåväl, skönt med en fem timmar lång fotopromenad runt Lygnern i en tid då livet ter sig svårt. I morgon bär det av till stugan och andra spännande saker. Ha en fin helg och sup nu inte till på folknykterhetens dag. Hälsar Claes


läs mer

Detta är inte första gången jag skriver ett par rader om mitt kära Rya skog. Denna skog som till stor del består av Alsumpskog ligger belägen bara någon kilometer från där jag bor. Inklämd mellan Ryaverket, ett raffinaderi och ett industriområde. I Rya skog finns växtarter som humle, lundvårlök, desmeknopp, lundelm och buskstjärnblomma. Här finns rikt med lavar och mossor, exempelvis alsidenmossan, vilken finns med i den nationella rödlistan. Skogen har massvis av 250-åriga ekar, här finns förutom ek även Al, Hassel, Asp och Björk. För att bevara denna naturliga lövskog fridlyste man Rya skog redan 1928 och den blev då Göteborgs och Bohusläns första naturreservat. Just idag utgjorde den annalkande våren och ett stort mått av fotograferingsabstinens grund för mitt besök. Vitsippor i ljuv blomning och ett trettiotal fågelarter som kvittrade och kraxade var dessutom extra inspirerande. Som vanligt var mina vapendragare Flinga och Dippe med på turen och här nedan ger jag några bildexempel på hur min dag gestaltade sig. Ha en fin vår – Claes


läs mer

Kunde bara inte stanna inomhus idag utan gav mig iväg ett par timmar med Flinga ut på upptäcktsfärd. Kippholmen visar sig vara så ogästvänligt som det brukar. Privatskyltat överallt och utan parkeringar. Inte var det något kul att plåta heller. Men va fan några vassa bilder i vårsolen fick det bli… Inte mycket att hänga i gran om du frågar mig men man måste hålla skinnet spänt! Sitter och tar en kall Corona vid datorn. I morgon börjar nya äventyr på nya jobbet, skål tamejfan!


läs mer

En fin fototur till Ramsvikslandet och Fykan med goda vänner från Biofotokretsar blev en bra avslutning på en solig men kall påskhelg. Ganska hårt solljus under stundom gjorde att mitt fokus denna dag blev hällkar och mönster i den röda graniten. Tillsammans med Grästorparn och Magnor mötte jag upp Sotarn och Fallberg vid Ramsviks övergård. De hade i sin tur tagit sig västerut från Västmanland med två kamrater, Klara och Benny.  En riktigt fin eftermiddag där man fick se dessa inlänningar blomma ut i en del av kustbandet de inte så ofta besöker. Håll till godo med lite snabbredigerade bilder! Keep on shooting – Claes


läs mer

Nu har jag kommit fram till kapitlet där jag gör ett försök att beskriva stränderna på den delen av Lofoten vi besökte under vår resa, närmare bestämt stränderna på Flakstadøya och Vestvågsøya. Det finns ett par saker som gör dessa stränder speciella. Mest slående är att det ofta stupar stora fjäll rakt ner i dem. En annan sak är den fina karaktären på sanden, en sand som banne mig letar sig ända in i öronen på mig. Samma sand skiftar dessutom i färg, från grå till beige, beroende på väder och färgen på himlen. Ofta påminner stränderna med sitt grönskimrande vatten om någon form av karibisk lagun. Skillnaden är att man inte kutar runt med badbyxor där uppe i februari och knappast under någon annan månad heller. Surfar gör man dock gärna och ofta här uppe. Undstadviken är t ex tillhåll för surfare från hela världen och där testar tom ett par tillverkare sina brädor i någon form av extremt fältprov.En annan sak som är högst påtaglig på Lofoten är större skillnader i tidvatten än vad vi är vana vid i Sverige. Detta gör att man får tänka till före man åker till vissa stränder då det inte alls går att gå dit om vattnet är för högt. Tidvattnet gör också att stränderna ändrar karaktär från gång till annan och det spolas också upp en hel del tång av olika slag efter varje högvatten. Här kommer en skur med bilder som ger min syn på dessa stränder. Tyck gärna till om bilder om ni har lust. Hälsar Claes


läs mer

Sida 3 av 1412345678...Last »