Minns i November

Inför helgen fanns förhoppningar om en skön och stillsam lördag med uppackning av lådor i nya bostaden. Men det tyckte någon att jag skulle fetglömma. Strax efter 4 på natten till lördag ringer Volvo on call tjänsten och meddelar att larmet på min bil gått. Lätt irriterad av att bli väckt vänder jag på mig och somnar om för att 4 timmar senare hitta min bil med smashad ruta på passagerarsidan. Glassplitter överallt och bilen tömd på rubbet. Inte bara min bil hade givit sig på utan även bilen till en god vän och granne. Det var den lugna lördagen det. Vem är jag att jaga bus mitt i natten när allt kommer omkring. Idag inföll sig dock lugnet och jag bestämde att dra med Dippe och hunn till Hönö för några timmars fotograferande. Det blev att åka med honom för bilen är ju bortbogserad. På väg ut till öarna fick jag ett samtal av samme god vän och granne som för andra natten i rad fått sin bil smashad. Denna gång även ett par andra bilar. Det var då fan och att man inte får ha sina grejer i fred. Då man paltat på sig rejält med varma kläder och greppar kamera och stativ i kustbandet händer dock något inom mig. Man blir lugn, fokuserad och tiden står stilla i ett par timmar. Detta var första gången på över en månad jag idkade plåtning. Inte bra men sant. Några bilder fick jag hasplat ur mig och de kommer här, fyra i färg och fyra i svartvitt.


2 Comments

  1. Gildea

    Grymma bilder!
    Tråkigt med bilen, lider med dig.

  2. Fotografering är som terapi för själen. Både för utövare och betraktare. Min favorit idag blir Skiftningar, pga det stående formatet ihop med de sköna klipporna. F-bannat trist med bilarna…!
    Inger

Skriv en kommentar

Människa eller maskin, lös uppgiften! * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.