Frusna ekar – Vecka 2

Tagen i Särö västerskog. En magisk eftermiddag med fint ljus och pudersnö på isen.

 


läs mer

Bäck i Slerebo – Vecka 1

Bäcken vid Slereboån en fuktig dag då mossan reser sig i sin gröna prakt.

 


läs mer

Så var det då äntligen dags igen. En efterlängtad fototur till kusten med underbart vinterväder blev lördagens höjdpunkt. I övrigt var denna dag inget att hurra för. Makrillarna torskade, Indianerna blev överkörda av tåget från norr och melodifestivalen bjöd på en mager pöjk som såg ut som en tös i vita kläder och rosa hår. Inte ens Gadd hade nåt sting. En kopp te och en timme vid datorn fram på kvällskvisten och min Mac spottade ur sig  dessa tio bilder. Jag har nyligen kommit på att jag gillar att plåta is och saker som frusit fast i densamma. Vill som vanligt tacka Dippe & Raffe för sällskapet, tror ni inte att Frodegubben dök upp ute i Särö västerskog också. Kul att tjöta med honom en stund. Ha en god avslutning på veckan nu alla som eventuellt orkar sig här att läsa. Hälsar Claes


läs mer

Nu är detta förvisso ingen grogg, men väl en mix. En mix av bilder från dagens fototur med Dippe & Hunn. Turen gick denna gång till Särö västerskog. Vid ett litet alkärr som delvis var fruset stod jag en bra stund och fotograferade då jag hörde människor komma gående i skogen. Ett par i 60 års åldern där munnen gick oavbrutet på den ena personen. När paret var nästan precis intill mig där jag stod i min tystnad med kamera och stativ, fick kvinnan syn på mig och skrek i högan sky, SKJUT INTE! Ingen risk ropade jag, det är så dåligt betalt för kacklande kärringar. Mannen sade ingenting. Kvinnan drog mungiporna neråt och kutade vidare. Munnen fortsatte att gå i samma takt som benen. Konstigt, man måste ha jycken kopplad i naturreservatet. Det hela blev en fin avslutning på veckan där även ett par rutor fastnade på sensorn. Hoppas ni gillar en eller annan bild, i så fall finns det en gillaknapp nedan. Ha en fin vecka – Claes


läs mer

Grön vinter

Vi har vinter utan snö här i Västra Sverige. Bra eller dåligt får andra bestämma. Men jag kunde inte sitta inne på sista lediga dagen innan kneget drar igång så det fick bli en tur med grabbarna grus och Flinga. Denna otroligt snälla och plikttrogna Terrier. Efter nästa 5 timmars traskande i skogarna vid Slereboån biter hon mig i byxbenet, tittar ner på sin leriga lekamen och menar att det kanske är dags att åka hem. Hon längtar ju efter att bli ren och att få lite fläskfilet och potatisgratäng som blivit över efter gårdagens firande av svärmor. Nåväl några bilder blev det och i morgon börjar som sagt allvaret igen. Vilket jävla uttryck, allvaret! Ha en skitvecka nu – Claes 🙂

 


läs mer

Läppstift utan glamour

Regn, regn och åter regn. Precis så har vädret varit här på västkusten under nyårshelgen. Trist och surt. Att ge sig ut med kameran har knappt varit att tänka på, MEN, så idag sprack det upp. Väl hemkommen efter ett par dagar i vår stuga på Orust tog jag och min vapendragare Dippe oss mellan två i staden kända broar för lite nattfotografering. Kul, annorlunda och inspirerande. Ett par alster delar jag med er här och nu, håll till godo. Förresten, god fortsättning och ett gott nytt tjugohundratretton! Hälsar Claes


läs mer

Jag kom på idag att jag ligger 2 dagar efter med veckans bild och har således inte lagt ut förra veckans. Kan bero på att jag haft lite svårt att landa efter min resa till Brasilien. Bilden gillar jag mest för att det är 11 stora rovfåglar som svävar mot de maffiga molnen. Bilder är tagen i Brasilien nyligen. Rovfågeln tror jag är en variant på Kondor. Någon som vet bättre? Roger B, min vän och skådare med fler än 400 arter bara i Sverige och 2500 totalt, tror  jag han nämnde, kommer med all säkerhet att rätta mig om jag har fel. Ha en go julvecka nu när det lackar mot! Mvh Claes

 

 


läs mer

Plyschtofsen

En kille jag mötte i Argentina kallade den Oraka. Amerikanerna kallar den Plush-crested Jay. Jag kallar den Plyschtofsen. Det latinska namnet är dock Cyanocorax chrysops chrysops, men vem förutom ornitologer bryr sig om sådant? Möjligen en som löser korsord. Denna färgglada fågel var det första exotiska inslag vi såg då vi kom till Nationalparkens Argentinska sida. Den hoppade runt i en buske där det växte någon typ av frukt och jag fick fram kameran med en teleglugg på en gång. Beteendet var skrämmande likt vår svenska kråka och efter ett par bilder stack den iväg. Där försvann den tänkte jag och lufsade vidare i hettan. Ett par timmar senare på den spektakulära ön San Martin som ligger mitt emellan vattenfallen fick vi syn på fågeln igen, denna gång satt vi bara stilla och väntade då fem-sex stycken hoppade runt i träden bredvid oss som värsta skatorna. Aha, den var ute efter vår fika… Senare på kvällen mailade jag en kamrat som gav mig den korrekta svenska benämningen på fågeln, den plyschtofsade skrikan. Skulle vilja påstå att en nötskrika är det närmaste jag kan komma en beskrivning i storlek och liknelsen vid en skata är det jag tänker på då jag försöker beskriva dess beteende. Håll till godo med ett par bilder från denna annorlunda upplevelse. Ha det gott i blidvädret – Claes


läs mer