Kommer alltid igen

Helgen har varit helt fantastisk på alla sätt. Jag har tillbringat den i Vårgårda på 30-års jubileet av fotoklubbens naturfotofestival. Sett 10 av 13 bildföredrag, ställt ut egna bilder, stöttat vid seminarier och inte minst träffat åtskilliga fantastiska fotografer och goda vänner. Mina ögon är trötta efter att ha tittat på ett par tusen fantastiska bilder  tagna i den nordiska naturen. Som motvikt till detta lägger jag därför motvilligt ut två bilder av en helt annan typ här på bloggen ikväll. Dessa bilder är tagna på Gamla Ullevi där jag emellanåt plåtar mitt kära GAIS i allsvenskan. Just det, ni läste rätt, i allsvenskan. Idag stod det dock helt klart att GAIS är utslagna ur den högsta av serier och om det inte blir ordning på ekonomin så finns en liten risk att vi flyttas ner ytterligare en division. Faaaan också! Mina båda bilder är tagna under och strax efter årets enda segermatch. Ja ni läste rätt även här. En sketen seger på en hel säsong, vad var det som hände egentligen? De två bilder jag vill dela med omvärlden är en dokumentation rakt ur livet. I den första ser vi GAIS trogne lagkapten och hjälte Fredrik Lundgren traska bort i spelargången med sin dotter på armen. Vid sidan står den numera avgångne sportchefen Mats Persson lutande på sina kryckor och med svart blick. Den andra bilden vill jag ska symbolisera det alla gaisare vet nämligen att GAIS KOMMER ALLTID IGEN!


läs mer

Ibland går man helt enkelt förbi det mest uppenbara i jakt på den annorlunda eller perfekta bilden. Detta är kanske inte fel men möjligen heller inte rätt. Finns det förresten rätt och fel inom naturfotografi, knappast. Ett nyligen genomfört besök i Skåne gav rätt många trevliga timmar i Skäralid men även ett kort stopp i Axeltorps bokskog. Nu hystar jag ut de sista bilderna från detta korta fotobesök på sydliga breddgrader. Slit dem i stycken om ni har lust, annars går det bra att fälla en kommentar också. Hälsar Claes

Ps. Ni missar väl inte Vårgårda naturfotofestival nästa helg?


läs mer

Skäralid är en sprickdal belägen i Söderåsens nationalpark och är ett resmål jag besökt de senaste tre åren. Såväl vår som höst. Årets höstbesök väntade jag in i det längsta med just för att få de finaste av färger på träden. Tyvärr väntade jag nog lite för länge, det verkar som om veckans blåsväder med tillhörande frostnätter gjort att de flesta löv redan fallit av träden. Då syftar jag främst på träden längst upp i sprickdalen där jag och mina resekamrater hade förväntat oss sprakande färger. Men, men, man kan inte få allt. Vårt korta besök i kanjonen gav oss en del fina färgupplevelser men främst då nere i dalgången. Detta är del II av blogginlägg från mitt besök och denna gång är träden i fokus. Ha en fortsatt fin helg. Hälsar – Claes


läs mer

En förmiddag i naturen har så mycket att ge när hjärnan är seg och kroppen värker. I synnerhet då höstfärgerna tränger igenom hornhinnan och fastnar på näthinnan, läs tränger igenom frontlinsen och fastnar på sensorn. I den skånska nationalparken Söderåsen finns som sagt en och annan höstpärla och efter ca 8 timmar med kameran får man ihop några bilder. Kallt och friskt ute värmer jag mig vid datorn och har redigerat ett par snurriga alster. Ha en fin höstlördag / Claes


läs mer

Lördagen är ofta välkommen, speciellt om hösten. Att sitta inne och lyssna på regnet som smattrar på plåttaket utanför sovrumsfönstret var dock inget som lockade mig denna lördagsförmiddag. Det blev en tur till Halland och Ramhultafallet vid Lygnern som så många gånger tidigare varit fallet, ursäkta Göteborgsvitsen. Denna höstdag var färgerna något utöver det vanliga och trots mulet och tidvis regn så blev det ett antal sköna timmar med kameran. Jag tror aldrig jag sett så mycket vatten i fallet som denna höst, kan det kanske hänga ihop med allt regn som kommit? Nåväl, ha en fin höst alla ni där ute och… sitt inte hemma, ut å plåta med er! / Claes


läs mer

Usch va kasst, rena dyngan!

Helgen har på alla sätt varit en riktig skithelg. Jag har mått allmänt dåligt och haft svårt att sova, kass landskamp på fredagen, till och med hunn har vart förkyld. En söndagsutflykt till Tjolöhom i Halland för några timmars fotograferande blev inget undantag. Skitväder och skitbilder. Men även skitbilder har sin plats, därför skickar jag upp några på bloggen. Gå gärna in och kräks lite över eländet. I morgon är det måndag… Ha en fin vecka allihop / Claes


läs mer

Den första dagen

Kan hända ni känner till en institution kallad Fotosafari i Innerdalen? En företeelse som fortlevt i snart 30 år under ledning av Pär Lundqvist, en legendar och ikon inom svensk fotoutbildning. För ett par år sedan råkade jag hamna i Innerdalen på en träff med svenska Biofoto. Då blev jag hänförd av denna plats och därefter är jag har Innerdalsveckan blivit något jag återvänder till. Från och med i år så leder jag fotosafarin tillsammans med min gode vän Günther Dippe och under detta vårt första år som ledare för safarin så var vi 24 hängivna fotografer som genomförde detta äventyr tillsammans. Först nu 2 veckor efter hemkomst så har jag börjat gå igenom mina bilder på allvar och kommer pö om pö att lägga ut bilder. I år lägger jag ut dem i kronologisk ordning och i detta blogginlägg förekommer endast bilder från min första dag där uppe. Några av bilderna har jag lagt ut tidigare men då endast i snabbredigerad version. Håll till godo / Claes


läs mer

Naturen är inte alltid runt hörnet för en storstadsbo men Delsjön är klassisk friluftsmark för oss Göteborgare. En hel del människor rör sig runt i området så det är kanske ingen optimal plats om man vill plåta i lugn och ro. Väl så fint är det dock för att vara i storstadsregion. I kväll tog jag och hunn oss dit, mötte en kamrat och strosade runt ett par timmar. Resultatet kan du se nedan. Nu är det inte många dagar kvar tills de perfekta höstfärgerna når Göteborg. Nu inväntar jag frostnätter med påföljande dimmiga mornar. Ha en fin vecka – Claes


läs mer